Framgång - Livskvalitet - Omtanke................

Överstimulering hos barn

Barnets känsliga nervsystem kan lätt bli överstimulerat p.g.a. yttre faktorer som t.ex. ljud, plötsliga förändringar, kaos eller annat som barnet inte kan stänga ute. Det kan göra att barnet blir förvirrat, tappar koncentrationen i klassrummet och inte kan sitta stilla. Det kan leda till att barnet blir oroligt inombords och känner sig frustrerad och stressad.

Särskilt beteende

Den överstimuleringen leder för det ena barnet till ett känsloutbrott, ett annat barn drar sig tillbaka för att bearbeta alla intryck inombords på egen hand och det är inte nödvändigtvis barnets "vanliga" tillstånd. Oavsett hur barnet reagerar finns risken att deras beteende kan leda till negativa kommentarer från andra som gör att barnet känner sig oförstått och osäker och blir därför ännu mer överstimulerad. Det kan påverka de sociala kontakterna med lärare och klasskompisar. Känslan att vara oförstådd eller annorlunda kan leda till depressivitet, ångest, skam och känslan av utanförskap och kan i sin tur leda till mobbning.

Många olika intryck gör också att HSB blir övertrötta snabbare än andra barn. Vidare plockar HSB upp subtila saker som stämningen i rummet, andra människors känslor, värmen eller kylan eller fräsch eller unken doft i ett rum. Många av barnen mår dåligt, därför att de inte vet vad de ska göra med all den extra informationen och det tar energi och tid att bearbeta alla stimuli.

Hitta rätt stimuleringsnivå

Både över- och understimulering skapar stress för HSB (men även för icke-HSB) och det är därför mycket viktigt att de här barnen får hjälp. HSB fångar upp subtila signaler som andra missar och hamnar därför på en stimuleringsnivå som de inte känner sig väl till mods med. Utmaningen ligger därför i att hitta rätt stimuleringsnivå för barnet i fråga. HSB behöver förståelse, struktur och tydlighet. Kan vi få hjälpa HSB att må bättre i sig själva och känna att de har kontroll över sig själva, fungerar de bättre i skolan på alla plan, till exempel genom att hitta sin egen roll, få kompisar och ta till sig information.

Metoden

Den metoden jag använder för att hjälpa högsensitiva barn är en färdighetsträning som går ut på att lära ut tio färdigheter med hjälp av kort, tärningar och teckningar som barnen gör själva.

På ett lekfullt sätt lär barnet sig att känna igen olika situationer och känslor när de uppstår och lär sig olika "knep" att reagera på dem på ett passande sätt. Det kan handla om att känna igen känslor av otrygghet, ilska, osäkerhet, orolighet, prestationsångest, negativa känslor, rädsla, obehaget på grund av alla stimuli och dålig nattsömn. För det ena barnet kan det betyda att hitta sätt att skapa lugn och ro när det behövs och för ett annat att hantera ilska. Barnet behöver inte vänta in, men lär sig att agera i nuet för att ta kontroll över situationen eller de egna känslorna.

Samtidigt fungerar metoden förebyggande, så att det inte behöver komma till den punkten att barnet regelbundet blir överstimulerat. Att lära sig att skärma av sig från yttre stimuli vid behov är en stor del i det nya varandet för barnet. Fördelen av de inlärda färdigheterna är att barnet tar med sig den nyfunna kunskapen genom livet och får en större chans att klara sig bra i samhället och kan ha ett bra liv för övrigt.

Resultatet

Resultatet är olika för varje barn eftersom varje barn har egna mål och önskningar. Överlag är det så att barnen trivs med sig själva, känner sig stärkta och är mer handlingskraftiga i olika situationer efter att de har lärt sig de nya färdigheterna. Barnet tar också eget ansvar för de egna känslorna genom användning av lärda färdigheterna och vet vad det ska göra vid överstimulering.

I skolan märks det att barnet trivs och att dess positiva beteende "smittar av" på andra barn omkring. Vidare förbättras oftast samarbetet mellan barnet och personalen, därför att barnet trivs i sig själv och det finns mer förståelse hos läraren. Samtidigt behöver personalen investera mindre tid i tidigare återkommande mödosamma situationer. På lång sikt har barnet genom ökad livskvalitet en mycket större chans att klara skolan i allmänhet